Jussi Björling: I fjärran land (In fernem Land, in Swedish)
| I fjärran land, dit edra steg ej hinna, tronar en borg, som kallas Montsalvat. Ett härligt tempel i dess mitt vi finna, så dyrbart som på jorden intet var. En helig kalk, av underbar förmåga, som högsta helgedom bevakas där. Den blev - att vårdas utav renhets låga - till jorden nedförd av en änglahär. Vart år en duva sig från himlen sänker, på nytt att stärka kalkens underkraft. Dess namn är Gral, och salig tro den skänker dess ridderskap som den sen forntid haft. Den som nu korad är att kalken tjäna, den rustar han med överjordisk makt. Det ondas list han nedslår ej allena. Nej, då han är vald, han nedslår dödens makt! Den som av kalken sänds till fjärran länder, att bistå dygden som förtrampad är, ej från honom sin helga kraft han vänder, och om som (om, som hans) stridsman han är okänd där, Så helig art har likväl kalkens styrka, att oinvigdas blick den måste fly (sky). På riddarns namn bör därför ingen yrka. Om känd han blir, han måste från er fly. Nu hör hur Elsa tvivlet får försona! Av Gral har jag till eder blivit sänd. Min fader Parsifal, bär nu dess krona - Dess kämpe, jag - som Lohengrin är känd! Svensk text / Swedish text: Frans Hedberg |
In fernem Land, unnahbar euren Schritten, liegt eine Burg, die Montsalvat genannt; ein lichter Tempel stehet dort inmitten, so kostbar, als auf Erden nichts bekannt; drin ein Gefäss von wundertät'gem Segen wird dort als höchstes Heiligtum bewacht: es ward, dass sein der Menschen reinste pflegen, herab von einer Engelschar gebracht; alljährlich naht vom Himmel eine Taube, um neu zu stärken seine Wunderkraft: es heisst der Gral, und selig reinster Glaube erteilt durch ihn sich seiner Ritterschaft. Wer nun dem Gral zu dienen ist erkoren, den rüstet er mit überirdischer Macht; an dem ist jedes Bösen Trug verloren, wenn ihn er sieht, weicht dem des Todes Nacht. Selbst wer von ihm in ferne Land entsendet, zum Streiter für der Tugend Recht ernannt, dem wird nicht seine heil'ge Kraft entwendet, bleibt als sein Ritter dort er unerkannt; so hehrer Art doch ist des Grales Segen, enthüllt - muss er des Laien Auge fliehn; des Ritters drum sollt Zweifel ihr nicht hegen, erkennt ihr ihn, - dann muss er von euch ziehn. - Nun hört, wie ich verbotner Frage lohne! Vom Gral ward ich zu euch daher gesandt: mein Vater Parzival trägt seine Krone, sein Ritter ich - bin Lohengrin genannt. |
See any errors? Please send e-mail to the editor!
Different versions of In fernem Land from Richard Wagner's opera Lohengrin
Johan Botha • Klaus Florian Vogt • Sandor Konya • Lauritz Melchior • Peter Hofmann • René Kollo • Gösta Winbergh • Ivan Kozlovsky • Jacques Urlus • Jussi Björling • Ben Heppner • Mario del Monaco • Placido Domingo • Marius Vlad • Georges Thill • Erik Sjøberg • Wolfgang Windgassen • James King